﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 1272
Titel Järnvägsordlista -- ett urval förkortningar och begrepp inom järnvägstrafik
Titel.kortform Järnvägsordlista
Titel.dokumentnr 
Titel.överordnad 
Utgivningsår 2010
Utgåvenr
Ställe 
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation KTH Järnvägsgruppen
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE BEST
svSYTE Bana, El, Signal, Tele
svFK Trafikverkets teknikgrenar.

svTE seriell multipelstyrning
svSYTE SMS
svFK Tekniskt system för multipelkörning, speciellt fjärrstyrning av lok i tågets bakände
RIFR SMS är akronym för ”seriell multipelstyrning”, enligt http://www.jarnvag.net/nyheter/ordlista.shtml /UH

svTE stax
FRKT F
svSYTE största tillåtna axellast
FRKT OF
svAN ton

svTE sth
FRKT F
svSYTE största tillåtna hastighet
FRKT OF
svAN km/h

svTE adhesion
svSYTE molekylär adhesion
svUPTE friktion
svDF vidhäftning mellan hjul och räl
svAN Skilj från friktion, som är motstånd mellan ytor som berör varandra.

svTE adhesionsutnyttjande
svDF förhållandet mellan adhesionstryck och dragkraft
svRETE loksand, lövhalka, slirkontroll
svAN Adhesionsutnyttjandet kan uppgå till som bäst 0,30--0,35 i startögonblicket för moderna lok med slirkontroll
   Vid vått eller halt spår sjunker värdet väsentligt.

svTE adhesionstryck
svSYTE adhesionsvikt
svDF sammanlagd axellast på drivna axlar på drivfordon (kg, ton)
svAN Bör egentligen benämnas adhesionstryck (kN).

svTE AGV
svFK Alstom Transports vidareutveckling av höghastighetståget TGV som motorvagnståg för mycket höga hastigheter, upp till 360 km/h.
frTE automotrice à grande vitesse

svTE ATC
svUPTE automatisk tåghastighetskontroll
svFK ATC kan förklaras som automatisk tåghastighetskontroll och är en tillämpning av ett ATP-system (Automatic Train Protection) utvecklad i Sverige. ATC fungerar som säkerhetssystem för lokföraren. Ska på sikt ersättas av ERTMS/ETCS.
enTE Automatic Train Control
enSYTE ATC

svTE automatkoppel
svDF kopplingsanordning i änden på spårfordon som automatiskt kopplar ihop med annat spårfordon
svRETE skruvkoppel
svAN Automatkoppel kan ibland även koppla elkontakter och tryckluftsledningar samt fjärrmanövreras för avkoppling. Automatkoppel är standard på spårfordon förutom på lok, gods- och personvagnar i Europa.

svTE axellast
svDF massan av vagn inklusive last som vilar på rälerna under de två hjulen på en axel, dvs. det man kan väga på en våg i spåret (kg, ton)
svAN Skilj från axeltryck. En fyraxlig vagn som väger 100 ton har en axellast på 25 ton förutsatt att viktfördelningen är jämn. Axellasten begränsas främst av banöverbyggnaden, dvs. spårets standard.
svRETE axeltryck, bärighet

svTE axelräknare
svDF apparat som räknar antalet passerande axlar i spåret
svRETE blocksträcka, spårledning
svAN Om det uppstår en skillnad mellan räknaren vid blocksträckans början och dess slut anses blocksträckan belagd med tåg eller fordon.

svTE axeltryck
svDF vertikala krafter av de två hjulen på en axel (kN)
svAN Skilj från axellast.
svRETE axellast, spårkrafter

svTE balis
svFK Transponder, dvs. en av tåget aktiverad punktformig utrustning i spåret, som överför information om banan och/eller signalerna till tåget i ett tågsäkerhetssystem (ATP / ATC / ETCS). Kan i princip liknas vid ett elektroniskt sjömärke.
RIFR Transponder = synonym?/UH

svTE balisgrupp
svDF grupp på 2--4 baliser med ca 2,6 m inbördes mellanrum för att överföra komplex signalinformation som beror på tågets riktning, hastighet och bromsegenskaper

svTE ballast
svDF sand, grus eller makadam som ligger under och runt sliprarna för att fördela trycket från tågen till banvallen och samtidigt hålla sliprarna på plats

svTE ballastlösa spår
svDF fast banöverbyggnad i betong där rälerna är fästa
svAN Ballastlösa spår är dyrare än konventionella spår med sliprar och makadam, men de kräver i gengäld mindre underhåll vilket framför allt är en fördel vid tät tågtrafik. I Sverige har nya Årstabron ballastlöst spår, medan det utomlands är vanligt i höghastighetsbanor.

svTE bana
HONR 1
svDF järnvägslinje eller tunnelbanesträcka i sin helhet
svAN Spåranläggningen inklusive banunderbyggnad, banöverbyggnad, kontaktledningsanläggning och signalanläggningar.
   Banan indelas i linje och driftplatser.
RF JvSFS

svTE bana
HONR 2
svDF spåranläggningen inklusive banunderbyggnad, banöverbyggnad, kontaktledningsanläggning och signalanläggningar
RF JvSFS
svAN Banan indelas i linje och driftplatser.

svTE banans längdmätning
svUPTE konnektion
svDF endimensionellt koordinatsystem för positionsbestämning i banan
svAN Banornas längdmätning är att betrakta som lokal, dvs. startpunkterna varierar och avståndet mellan kilometerpålarna kan vara såväl kortare som längre än 1 000 meter sedan omläggningar genomförts. Anslutningar mellan olika avsnitt i längdmätningen kallas konnektion.
svEX Km 15+068 avser en punkt 68 m efter banans 15:e kilometermarkering.

svTE BIS
svSYTE BanInformationsSystemet
svDF Banverkets register över alla data associerade till en bestämd plats på banan efter banans längdmätning, dvs. såväl tekniska data över anläggningarna som avtal med fastighetsägare etc.
svRETE BEST

svTE bankapacitet
svDF möjligheten att framföra ett antal tåg med önskad hastighet på ett banavsnitt
svAN Bankapaciteten är beroende av banans och tidtabellens utformning samt av tågens egenskaper.

svTE banunderbyggnad
svDF byggnadsverk (även kallade konstbyggnader) i banan (broar, vägportar, tunnlar) och banvall

svTE banöverbyggnad
svFK Spår, elförsörjning (kontaktledning eller strömskena) och signalsystem.

svTE beläggningsgrad
svUPTE lastfaktor
svUPTE kabinfaktor
svDF förhållandet mellan personkilometer och platskilometer, dvs. andelen sittplatser i ett resandetåg som är upptagna av resenärer
svAN Beläggningsgrad över 100 % innebär stående resenärer. Kallas i andra sammanhang även lastfaktor (eng. load factor) eller kabinfaktor.
enUPTE load factor

svTE betalningsvilja
svDF persons (resenär eller godskund) värdering i pengar av ett visst utbud eller en viss åtgärd

svTE bibana
svDF bana med mindre tågtrafik ofta med matningsfunktion till stambana
svRETE tertiärbana

svTE blockbroms
svDF robust tågbroms, effektivast vid lägre hastigheter
svRETE skivbroms
svAN Nackdelar är buller och sämre bromsverkan vid högre hastigheter då den dessutom kan värma upp hjulen till skadliga temperaturer. Används främst på godsvagnar.

svTE blocksträcka
svDF ett avdelat signalreglerat avsnitt på huvudspår på linjen i system H
svRETE axelräknare, spårledning
svAN Det får bara finnas ett  tåg åt gången på varje blocksträcka. Närvaro av tåg detekteras ofta med spårledning, men ibland med axelräknare.

svTE boggi
svDF separat ramverk för hjulupphängning på järnvägs- och landsvägsfordon
svAN Boggin är rörlig relativt vagnskorgen för att utjämna ojämnheter i banan och för att klara kurvor. På tåg är tvåaxliga boggier vanligast, men en boggi kan ha 1--4 eller fler hjulaxlar.

svTE breda tåg
svDF tåg med bredare vagnskorg som tillåter sittning med fem sittplatser i bredd, eller 3 + 2 där plustecknet representerar mittgången
svAN Förutsätter en vid lastprofil vilket bl,a, är fallet i Sverige. Normalt tillåter de europeiska lastprofilerna 2 + 2.

svTE bredspår
svDF alla spårvidder bredare än normalspår (1 435 mm)
svAN Finns i Sverige endast vid gränsen till Finland som har 1 524 mm (5 fot) spårvidd.

svTE bromsplatta
svDF nedsliten platt del av järnvägshjul
svAN Längden på bromsplattan kan vara från någon centimeter till decimetrar och ger ett rytmiskt dunkande ljud när hjulet rullar. Hjulen måste svarvas om innan bromsplattorna blir så stora att de riskerar slå sönder rälerna vilket kan inträffa särskilt vid sträng kyla. Bromsplattor uppstår när hjulet låser sig vid bromsning, som lätt blir fallet vid låg adhesion av t.ex. lövhalka. Möjliga förebyggande åtgärder är främst låsningsfria bromsar och rent och torrt spår.

svTE bromstal
svDF mått på tågbromsens bromsförmåga som beräknas som andel bromsvikt av tågvikten
svAN Bromstalet räknas ut för varje tåg och avgör i vilken hastighet tåget får framföras.

svTE bromsvikt
svDF bromsverkan hos ett spårfordon eller tågsätt (ton)

svTE buffert
svDF fjädrande och stötdämpande anordning för att ta upp tryckkrafter i änden av spårfordon eller på stoppbock för att ta upp tryckkrafter
svRETE drag- och stötinrättning

svTE bärighet
svDF mått på hur tunga (kompakta) tåg som kan framföras (ton/m tåglängd)
svAN Banans bärighet begränsas främst av banunderbyggnaden som banvallen och broars bärighet. Kritiskt för tung godstrafik t.ex. malmtransporter
svRETE axellast

svTE dimensionerande trafik
svDF det antal tåg som bankapaciteten dimensioneras efter på ett banavsnitt

svTE direkttåg
svDF tåg som går utan tågbyte för resenärerna eller växling av godsvagnar mellan startstation och målstation

svTE drag- och stötinrättning
svFK Gemensamt namn för automatkoppel eller skruvkoppel och buffertar på spårfordon.

svTE driftplats
svDF ett från linjen avgränsat område av banan som kan övervakas av tågklarerare mer detaljerat än vad som krävs för linjen
svRETE station
svAN Driftplats har ersatt begreppet station i trafikföreskrifterna.

svTE drivenhet
svDF spårfordon med framdrivningsutrustning som i princip är ett lok i ett tåg av enhetlig design, dvs. en sorts hybrid mellan loktåg och motorvagnståg.
svEX Exempel är snabbtåg X2 (X 2000) i Sverige, ICE 1 och 2 i Tyskland etc.
svRETE lok <HONR 1>, motorvagn

svTE drivfordon
svSYTE dragfordon
svDF spårfordon som har egen framdrivningsutrustning, dvs. lok, drivenheter och motorvagnar

svTE drivhjul
svDF hjul(-axel) med drivning på drivfordon

svTE dubbelspår
svDF sträcka med två huvudspår på linjen mellan två angränsande driftplatser
RF JvSFS

svTE dvärgsignal
svDF ljussignal för växling på driftplatser (stationer)
svAN Oftast placerad på marken. Kan kompletteras med signal för tågrörelser.

svTE dynamisk vikt
svDF ett spårfordons tjänstevikt och eventuell nyttolast med tillägg för roterande massor som ökar rörelsetrögheten
svAN Speciellt lok med stora elmotorer ger märkbara tillskott till den dynamiska vikten.

svTE enkelspår
svDF sträcka med bara ett huvudspår på linjen mellan två angränsande driftplatser
RF JvSFS
svRETE dubbelspår
svAN Kapaciteten är beroende av hur tätt driftplatserna för tågmöten (mötesstationerna) är placerade och hur snabbt tågen kan köra samt hur signalsystemet fungera.

svTE Europakorridoren
svFK Benämning på de planerade höghastighetsbanorna Stockholm--Jönköping--Göteborg (Götalandsbanan, Ostlänken) och Europabanan (Stockholm--)
 Jönköping--Helsingborg--Köpenhamn--Hamburg.
svAN Även namnet på en opinionsgrupp som arbetar för Europakorridoren.

svTE ERA
svSYTE Europeiska Järnvägsbyrån
svFK Utvecklar, föreslår och beslutar om säkerhetsmål, säkerhetsmetoder och tekniska standarder som ska gälla i hela Europa, t.ex. TSD.
enTE European Rail Agency
enSYTE ERA

svTE ERTMS
svFK Nyutvecklat paneuropeiskt tågledningssystem i syfte att få interoperabilitet over nationsgränser. Omfattar de tekniska delsystemen ETCS och GSM-R.
enTE European Rail Traffic Management System
enSYTE ERTMS

svTE ETCS
svFK Nyutvecklat paneuropeiskt signalsäkerhetssystem i syfte att få interoperabilitet over nationsgränser. Ersätter funktionellt ATC.
enTE European Train Control System
enSYTE ETCS

svTE expresståg
svFK Historisk benämning på järnvägens snabbaste resandetåg för fjärrtrafik. Expresstågen fick ofta namn, t.ex. Göteborgaren, Skåningen. Lever idag kvar som t.ex. X 2000 i Sverige, Lyntog i Danmark, ICE i Tyskland.
svRETE InterCity-tåg, snälltåg

svTE extratåg
svDF tågfärd som anordnas på särskild order enligt en planenlig körplan eller en tillfällig körplan
RF JvSFS
svRETE ordinarie tåg
svAN I praktiken planeras extratåg med kort varsel.

svTE fjärrblockering
HONR 1
svSYTE fjb
svDF fjärrstyrd linjeblockering
svAN Den första tillämpningen på en bana i Sverige var 1938 på Saltsjöbanan.
   Även ställverk på stationer kan läggas in i fjärrblockeringen. Fjärrstyrningen sker från en trafikledningscentral.

svTE fjärrblockering
HONR 2
svSYTE fjb
svDF styrnings- och övervakningssystem för driftplatser med fullständigt signalställverk och för bevakningssträckor med linjeblockering
RF JvSFS
svRETE system H

svTE fjärrtågklarerare
svDF tågklarerare som tjänstgör på en annan plats än på de bevakade driftplatser som hon är tågklarera för, dvs. i regel på en trafikledningscentral
svRETE lokaltågklarerare

svTE flerspår
svDF sträcka med tre eller flera huvudspår på linjen mellan två angränsande driftplatser
RF JvSFS

svTE flyover
svDF planskild korsning mellan järnvägslinjer eller järnvägsspår

svTE flygande tågmöte
svDF möte mellan två tåg utan att något av tågen minskar hastigheten mer än marginellt på en lång mötesstation eller partiellt dubbelspår

svTE fordonsprofil
svUPTE statisk fordonsprofil
svUPTE kinematisk fordonsprofil
svUPTE dynamisk fordonsprofil
svFK Spårfordons bredd- och höjdmått. Den statiska fordonsprofilen avser stillastående fordon, medan kinematisk (eller dynamisk) fordonsprofil inkluderar de flesta av fordonets rörelser under gång.
svRETE lastprofil

svTE furnering
svUPTE nyfurnering
svUPTE påfurnering
svUPTE avfurnering
svFK Lasta i (nyfurnering, påfurnering) eller ur (avfurnering) mat och dryck för tågets servering.

svTE fyrspår
svDF sträcka med fyra huvudspår på linjen mellan två angränsande driftplatser
svRETE flerspår

svTE färd
svFK Benämning för trafikverksamheterna växling, tågfärd och spärrfärd.

svTE förbigång
svUPTE flygande förbigång
svFK Ett snabbare tåg kör om ett långsammare tåg i samma körriktning som trafikerar samma spår. Förbigång sker i regel på en driftplats med flera spår, men kan också ske på linjen vid dubbelspår förutsatt att inget mötande tåg kommer, så kallad flygande förbigång.

svTE förbigångsstation
svRETE mötesstation
svDF driftplats (station) med sidotågväg avsedd för förbigångar
svAN Förbigångsstationer finns framför allt på dubbelspåriga sträckor, medan det på enkelspåriga sträckor kallas mötesstation.

svTE försening
svUPTE medelförsening
svDF den tid som ett tåg ligger efter tidtabellen
svRETE ingångsförsening
svAN Inom järnvägstrafiken används olika mått på försening. Vanligen definieras försenade tåg i fjärrtågstrafik som tåg som är mer än 5 minuter efter ordinarie tidtabellstid, medan det i regional persontrafik ofta är 3 minuter och uppåt. För godståg ofta 15 minuter. Inom kapacitetsanalys räknas försening från första sekunden oavsett tågslag.

svTE förseningsfördelning
svUPTE störning
svDF statistiskt mått på hur ofta förseningar (störningar) uppträder i tågtrafiken fördelat på förseningarnas storlek

svTE förstudie
svUPTE järnvägsplan, järnvägsutredning
svDF utredning i ett tidigt skede, för baninvesteringar enligt lagen om byggande av järnväg
svRETE idéstudie
svAN Föregås av idéstudie och följs av järnvägsutredning och järnvägsplan.

svTE Getingmidjan
svFK Populär benämning på sammanbindningsbanan, en flaskhals i järnvägsnätet mellan Stockholm C och Stockholms södra. Sammanbindningsbanan blev klar 1871 och har sedan dess varit dubbelspårig medan omgivande banor byggts ut till flera spår. Planering för ökad bankapacitet inkluderade planer på en ytspårslösning (”tredje spåret”) eller en pendeltågstunnel (Citybanan), men regeringen beslutade 2007 att Citybanan ska byggas.

svTE GSM-R
svFK Paneuropeiskt mobiltelefonsystem för järnvägsbruk. Byggs successivt ut i hela Europa och ersätter då en mängd nationella radiosystem.
enTE Global System for Mobile Communications-Railway
enSYTE GSM-R

svTE godståg
svUPTE kombitåg
svDF tåg för godsbefordran
svRETE systemtåg, vagnslasttåg
svAN Olika typer av godståg är bl.a. vagnslasttåg, systemtåg och kombitåg.

svTE grafisk tidtabell
svDF tvådimensionellt diagram med tiden på ena axeln och sträckan med stationer på andra axeln
svAN Tågen beskrivs följaktligen som diagonala streck vid förflyttning i tid och rum. Grafisk tidtabell används framför allt vid tidtabellsplanering och tågledning.

svTE gångtid
svDF den tid ett tåg behöver för att framföras en viss linjesträcka, utan tillägg för uppehåll
svRETE körtid
svAN Eventuella andra tillägg (gångtidstillägg) bör specificeras. Skilj från restid.

svTE headway
svDF praktiskt användbart tidsavstånd mellan framändarna av två på varandra följande tåg
svAN Ett mått på bankapaciteten som bestäms av signalsystemets utformning.

svTE heltåg
svDF tågsätt som inte rangeras eller ändrar sammansättning under vägen

svTE hinderfrihet
svDF möjlighet för spårfordon att passera utan sammanstötning med annat spårfordon

svTE hinderfrihetspunkt
svDF den punkt där hinderfrihet råder vid en växel eller spårkorsning
RF JvSFS
svAN Anger hur nära växeln eller spårkorsningen ett spårfordon får finnas utan att inkräkta på det fria rummet för det anslutande eller korsande spåret
RF JvSFS

svTE hjulaxel
svFK Hjulaxlar med två fast monterade hjul är vanligast för järnvägsbruk. En specialtillämpning är axlar med skjutbara hjul för att kunna trafikera banor med olika spårvidder (spårviddsväxling).

svTE hjärtstycke
svFK Felaktig översättning (ty. Herzstück) för korsning i spårväxel. Ordet härstammar sannolikt från Märklinkatalogen.
deUPTE Herzstück

svTE huvudledning
svUPTE driftbroms
svDF tryckluftsledning i tåg för manövrering av tågbromsen
svAN Normalt regleras trycket, dvs. bromsverkan, med bromsventilen i dragfordonet, så kallad driftbroms. Vid skada på huvudledningen eller vid nödbroms sjunker trycket plötsligt och bromsarna slås till med full kraft, en tillämpning som hindrar olyckor vid t.ex. koppelbrott.

svTE huvudspår
svDF spår som är avsett för säkrad rörelse, till exempel ett tåg som framförs på en signalreglerad linje eller driftplats

svTE hållplats
svDF plats på linje (utanför driftplats) och utan växel (eller rörlig bro) avsedd för resandes av- och påstigning
RF JvSFS

svTE hållställe
svDF plats med eget namn inom en driftplats som är avsedd för resandes av- och påstigning
RF JvSFS

svTE höghastighetsbana
svDF järnväg avsedd speciellt för höga hastigheter med resandetåg, i Europa byggd efter 1980
svRETE höghastighetståg, Shinkansen, TGV
svAN Höghastighetsbanan har stora kurvradier men ofta kraftigare lutningar än äldre banor, vilket passar höghastighetståg men inte tunga godståg. Höghastighetsbanan saknar plankorsningar och har i sin vanligaste betydelse (TSD klass I) en teknisk standard som tillåter hastigheter på 250 km/h eller mer. Vissa andra, äldre banor är också klassade som höghastighetsbanor (TSD klass II och III) men har en lägre teknisk standard.
enTE high-speed line

svTE höghastighetståg
svDF tåg med hög största tillåten hastighet (250--400 km/h)
svRETE snabbtåg
svAN Saknar oftast korglutning.

svTE ICE
svFK Flera olika tyska snabbtåg och höghastighetståg, första gången i höghastighetstrafik 1991. Tyskland är polycentriskt och ICE använder för att nå viktiga städer delvis nya höghastighetslinjer, delvis konventionella linjer med tätare stationsuppehåll än vad som är brukligt för t.ex. TGV i Frankrike. Maxhastigheterna är 230--300 km/h.
enTE InterCityExpress
enSYTE ICE

svTE idéstudie
svUPTE järnvägsplan, järnvägsutredning
svDF utredning för att studera idéer till investeringar i järnvägsnätet i ett tidigt skede av planeringsprocessen
svRETE förstudie
svAN Följs sedan av förstudie, järnvägsutredning och järnvägsplan om objektet förs vidare. Idéstudien är inte reglerad i lagen om byggande av järnväg, till skillnad från de följande stegen.

svTE infrastrukturförvaltare
svDF organisation som förvaltar bana enligt järnvägslagen (SFS 2004:519)

svTE ingångsförsening
svUPTE medelförsening[(medel-)försening]
svDF den (medel-)försening som ett tåg har när det inträder, eller startar från utgångsstationen, på en studerad linjesträcka

svTE Inlandsbanan
svFK Järnvägen Kristinehamn—Mora—Östersund--Gällivare, bildad genom förstatligande av flera mindre privata banor kompletterat med nybyggnad främst i norr. Inlandsbanan blev klar 1937 men är nu delvis nedlagd. Under senare år har både trafik och banförvaltning överförts till kommunala och privata bolag.

svTE insatståg
svDF tåg som körs utöver stomtåg vid planerat behov, t.ex. i rusningstid

svTE InterCity-tåg
svSYTE IC-tåg
svFK Marknadsnamn för resandetåg i fjärrtrafik lanserat i flera länder i Europa på 1970-talet och i Sverige på 1980-talet. Kännetecken för IC-tåg är uppehåll bara vid större stationer, styv tidtabell ofta med entimmestrafik och en definierad servicestandard med servering.
svRETE expresståg, snälltåg

svTE interoperabilitet
svDF möjlighet att framföra tåg över nations- och systemgränser utan lokbyte eller oberoende av andra tekniska eller organisatoriska hinder

svTE isolerskarv
svDF skarv i ena rälen med elektrisk isolering för spårledningen

svTE jakobsboggi
svDF boggi som sitter mitt emellan två vagnskorgar mot vanligen en i vardera änden av vagnskorgen
svAN Finns bl.a. på SL:s pendeltåg X60.

svTE järnvägsföretag
svSYTE operatör
svDF företag som bedriver spårtrafik enligt järnvägslagen (2004:519)
RIFR Ok synonym?/HNI

svTE järnvägsnätsbeskrivning
svSYTE JNB
svFK Grundläggande information från infrastrukturförvaltaren om förutsättningarna för att ansöka om infrastrukturkapacitet eller att utföra järnvägstrafik på järnvägsnätet, i enlighet med EG-direktivet 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av infrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg. I Sverige utfärdas järnvägsnätsbeskrivningen av Trafikverket och även järnvägslagen (2004:519) är tillämplig.
enTE network statement

svTE kapillära nätet
svDF spår längst ut i järnvägsnätet som ansluter till kunden, dvs. huvudsakligen industrispår, hamnspår etc.

svTE kilometerpåle
svDF stolpe med kilometertal i banans längdmätning

svTE konsumerad kapacitet
svDF mått på kapacitetsutnyttjandet av en bandel, dvs. förhållandet mellan trafikering (tidtabellens och tågens egenskaper) och banans utformning

svTE konvojkörning
svSYTE konvojtrafikering
svSYTE kolonnkörning
svFK Flera tåg, i regel av samma tågslag, som går med kort tidsmellanrum. Avsikten är oftast att bättre utnyttja begränsad kapacitet på en linje, men kräver å andra sidan flera spår på stationer när alla konvojtåg ska få plats mer eller mindre samtidigt.

svTE kontaktledning
svDF uppspänd blankledning över spåret för elförsörjning till tågen
svAN Har hög spänning så att den överför mindre ström och därmed kan göras tunn. Vanligaste system i Sverige (även i Norge, Tyskland, Schweiz och Österrike) är av historiska orsaker 15 kV 16 2/3 Hz enfas växelström.
svRETE strömskena

svTE korglutning
svDF utrustning som lutar vagnarnas korgar i kurvor för att kunna öka hastigheten med bibehållen komfort
svAN Finns bl.a. på snabbtåget X2 (X 2000) i Sverige.

svTE korsande tågvägar
svDF tågvägar som kommer i konflikt med varandra
svAN Löses med signalreglering för att förhindra sammanstötning, men en bättre (och dyrare) lösning är planskild korsning.

svTE krysstation
svDF station (driftplats) med växlar som medger förbindelse mellan de två tågspåren på dubbelspåriga eller flerspåriga sträckor, att utnyttjas t.ex. vid banarbeten
svAN Kryss- syftar egentligen på en spårkorsning mellan dubbla växelförbindelser, men benämningen krysstation används även för lösningar utan spårkorsning.

svTE kurka
OKGR verb
svFK Att ge upp, krokna. Kurka används i järnvägstrafik om tåg som fastnar och inte kommer upp för en backe. Numera beror det oftast på att loket i tunga godståg slirar, se adhesion och lövhalka.

svTE kvalitet
svFK Kvalitet i tågtrafiken kan definieras som avvikelser från vad resenärerna förväntar sig. Dålig kvalitet är t.ex. tågförseningar och smutsiga tåg.

svTE körplan
svUPTE tidtabell
svDF plan som anger tågfärdens beteckning, sträcka, tidsangivelser och andra behövliga uppgifter
RF JvSFS
svAN Kallas allmänt för tidtabell.

svTE körtid
svDF den tid ett tåg behöver för att framföras en viss linjesträcka, inklusive tillägg
svRETE gångtid

svTE lastkaj
svDF upphöjt område vid spår för att underlätta i- och urlastning av gods i godsvagnar
svAN Oftast är höjden 1,20 m över rälsöverkant. Lastkajer begränsar möjligheten att framföra breda tåg men ligger i gengäld uteslutande vid sidospår för godstrafik.

svTE lastprofil
svDF begränsning av profilen hur stora (bredd och höjd) fordon samt last kan vara för att kunna framföras hinderfritt utan särskilda åtgärder
svRETE fordonsprofil
svAN Om fordon med last överskrider lastprofilen kan man i vissa fall framföra en specialtransport, men det måste undersökas från fall till fall. Lastprofilen är mindre än det fria rummet, det senare en konstruktionsprofil för konstbyggnader och fasta föremål runt spåret.

svTE linje
HONR 1
svFK Kortform av järnvägslinje eller (trafikerad) linjesträcka, t.ex. tunnelbanelinje 19.

svTE linje
HONR 2
svDF banan utanför driftplatsernas gränser
RF JvSFS

svTE linjeblockering
svDF automatiskt signalsäkerhetssystem för linjen
svRETE fjärrblockering <HONR 1>
svAN Linjen delas in i en eller flera signalreglerade blocksträckor. Linjeblockeringen är numera i regel fjärrstyrd eller system H i trafikföreskrifterna.

svTE linjebok
svDF infrastrukturförvaltarens beskrivning av banan (hastighet, vissa signaler, banans indelning i linje och driftplatser) för lokförare, linje för linje

svTE linjeplats
svDF plats på linjen med växel eller rörlig bro i huvudspåret
RF JvSFS
svAN En linjeplats kan även vara avsedd för av- eller påstigning
RF JvSFS

svTE lok
HONR 1
svDF spårfordon med drivutrustning endast avsett att dra andra tågfordon (vagnar)
svRETE drivenhet, motorvagn

svTE lok
HONR 2
svDF drivfordon utan särskilt utrymme för resande, gods eller arbetsutrustning
RF JvSFS
svAN Ett lok är inte fast sammankopplat med någon vagn
RF JvSFS

svTE lokaltåg
svDF regionaltåg för resande med täta stationsuppehåll främst i storstadsområden
svRETE pendeltåg
svAN En bättre benämning är pendeltåg, eftersom egentlig lokal trafik endast förekommer inom en och samma tätort.

svTE lokaltågklarerare
svDF tågklarerare som tjänstgör på lokalt bevakad driftplats
svRETE fjärrtågklarerare

svTE loksand
svDF torr sand speciellt avsedd för sandning av rälsen vid halt spår
svAN De flesta lok har behållare för sand och tryckluftsdriven sandning.
svRETE adhesionsutnyttjande, lövhalka, slirkontroll

svTE loktåg
svDF tågsätt som framdrivs av ett eller flera lok, dvs. vanligen en sammansättning av lok och vagnar

svTE lövhalka
svFK Vid lövfällning lägger sig ofta löv på spåret och spåret blir mycket halt av organiskt material i kombination med fukt. Fenomenet kan även uppträda med barr och på övervuxna spår. Leder till kraftigt reducerad adhesion och kan medföra slirning, bromsplattor och att godståg kurkar.
svRETE loksand, slirkontroll

svTE Malmbanan
svFK Avser i dagligt tal oftast sträckan Luleå--Gällivare--Kiruna--Narvik, även om den norska delen Riksgränsen--Narvik heter Ofotbanen. Används huvudsakligen för LKAB:s transporter av järnmalm.

svTE manövervagn
svDF storfordon som är försett med förarplats men saknar egen framdrivningsutrustning
RF JvSFS
svRETE motorvagn
svAN En manövervagn kan kopplas till ett loktåg eller ett motorvagnståg och tåget kan då framföras i båda körriktningarna utan rundgång vid riktningsbyten.

svTE MobiSIR
svFK En svensk tillämpning av GSM-R, dvs. mobil järnvägsradio eller mobiltelefonsystem i Trafikverkets regi.

svTE motorvagn
svDF drivfordon med särskilt utrymme för resande, gods eller arbetsutrustning, inklusive motorvagnsenhet som består av flera fast sammankopplade delar
RF JvSFS
svRETE lok <HONR 1>, drivenhet, rälsbuss

svTE multipelkörning
svDF manövrering av dragfordon (lok eller motorvagn) från annat dragfordon

svTE mötesstation
svDF station avsedd för tågmöten (eller förbigångar) på enkelspårig sträcka

svTE nedspår
svBT N
svDF det vänstra spåret på dubbelspår för tåg med udda tågnummer, dvs. i regel tåg mot söder (utgående från Stockholm C)
svRETE uppspår

svTE nettonuvärdekvot
svDF resultat av samhällsekonomisk kalkyl
svRETE nuvärdekvot
svAN En nettonuvärdekvot över 0 innebär samhällsekonomisk lönsamhet, under 0 en förlust. Beräknas som nyttor minus anläggningskostnader delat med anläggningskostnader.

svTE normalspår
svFK Spårvidd 1 435 mm. Ett historiskt arv från England (8 fot 4½ tum).

svTE Norra säcken
svDF den del av bangården på Stockholm C som är säckstation

svTE nuvärdekvot
svDF resultat av samhällsekonomisk kalkyl
svRETE nettonuvärdekvot
svAN En nuvärdekvot över 1 innebär samhällsekonomisk lönsamhet, under 1 en förlust. Beräknas som nyttor delat med anläggningskostnader.
enUPTE benefit/cost
enUPTE B/C

svTE nödbroms
svDF bromsverkan genom att en nödbromsanordning används
RF JvSFS
svAN Detsamma som att tömma huvudledningen i tågets bromssystem.

svTE nödbromsblockering
svDF blockerad nödbromsfunktion så att tåget kan fortsätta färden trots att en resenär drar i nödbromsen
svAN Används främst i tågfordon som går genom längre tunnlar. Avsikten är att minska riskerna om en resenär skulle dra i nödbromsen vid brand i tåget i en tunnel och istället åka till närmaste station för evakuering.
RIFR ”dragit”?/UH

svTE nödbromsöverbryggning
svDF en av tågföraren fjärrmanövrerad återställningsfunktion av nödbromsanordningen för att häva nödbromsningen
svRETE nödbromsblockering
svAN Om återställningen sker omedelbart efter att en resenär dragit i nödbromsen liknar funktionen nödbromsblockering.

svTE ombordansvarig
svDF tjänsteman som är ansvarig för resenärerna ombord på ett tåg
svRETE tågbefälhavare, tågvärd
svAN Har ersatt tågbefälhavare som hade ett större ansvar för tågets framförande än den mer serviceinriktade ombordansvarige. Den ombordansvarige har ofta tågvärdar till hjälp.

svTE omformare
svFK Elmaskiner, i princip en motor som driver en generator, som omvandlar en frekvens till en annan vid växelström, eller från likström till växelström eller vice versa.
svRETE omriktare

svTE omriktare
svDF kraftelektronik som omvandlar en frekvens till en annan vid växelström, eller från likström till växelström eller vice versa
svRETE omformare

svTE ordinarie tåg
svDF tågfärd som sker utan särskild order, enligt en planenlig körplan
RF JvSFS
svRETE  extratåg

svTE partiellt dubbelspår
svDF dubbelspår på en del av en sträcka, vanligen avsett för flygande tågmöten
svRETE flygande tågmöte
svAN Går mellan två eller flera stationer och är omgivet av enkelspåriga sträckor.

svTE pendeltåg
svDF kortväga regionaltåg med täta uppehåll vid stationer för resandeutbyte speciellt i storstadsområden
svRETE lokaltåg

svTE planskild korsning
svFK Två banor (även spår eller vägar) som korsar varandra i skilda plan. Kräver ofta omfattande anläggningsarbeten för ramper och viadukt eller liknande.

svTE plant insteg
svUPTE låggolv
svDF plattform och vagnsgolv i samma höjd
svAN Förekommer i tunnelbanor och andra sammanhang när snabb avstigning och påstigning är nödvändig. Plant insteg kan åstadkommas dels genom att bygga extra höga plattformar, dels genom att sänka golvet i tågen (låggolv).

svTE platskilometer
svSYTE sittplatskilometer
svDF mått på trafikutbudet
svRETE beläggningsgrad
svAN Antalet sittplatser (eller bäddar) i ett tåg multiplicerat med tågets körsträcka i kilometer.
RIFR Ok synonym?/HNI

svTE plattform
svSYTE perrong
svDF upphöjt område vid spår att användas för att underlätta resenärers avstigning och påstigning i tågen
svRETE plant insteg
svAN I TSD är standardiserade höjder för medelhög plattform 0,55 m i allmänhet och hög plattform 0,76 m över rälsöverkant. Nationella undantag finns, och i Sverige används medelhög plattform 0,58 m i allmänhet och hög plattform 0,73 m över rälsöverkant, särskilt för pendeltågstrafik. Andra höjder förekommer, t.ex. låg 0,35 m eller extra höga som Arlanda Express med 1,20 m över rälsöverkant.
RIFR Ok synonym?/HNI Verkar ok./UH

svTE punktlighet
svSYTE rättidighet
svDF kvalitetsmått på hur väl tågen följer tidtabellen
svAN Resenärerna har i allmänhet högre krav på punktlighet vid resor som sker ofta, t.ex. i regional trafik, än vid fjärrtrafik.
RIFR Ok synonym?/HNI

svTE Pågatåg
svFK Pendeltåg i Skåne som körs av trafikhuvudmannen Skånetrafiken.
RIFR Namn?Bestämd form?/HNI

svTE RailSys
svFK Kommersiellt dataprogram för att simulera tågrörelser över en del av ett verkligt eller fiktivt järnvägsnät, och på så sätt bedöma bankapaciteten och/eller trafikupplägg.

svTE radioblockering
svDF enklare form av signalsäkerhetsanläggning där linjen och driftplatserna fjärrstyrs med radiobaserat trafikledningssystem från trafikledningscentralen

svTE rangera
svFK Omfattande växling, speciellt sortering av godsvagnar på rangerbangård.

svTE rangerbangård
svDF större godsbangård för sortering av godsvagnar
svRETE rangerbroms, rangerlok, rangervall, riktningsspår
svAN Knutpunkt i vagnslastsystem. Operatörer försöker planera godstrafiken så att man så långt som möjligt kan undvika rangering eftersom processen i sig tar tid och kostar pengar utan att tillföra transporten något värde. Stora rangerbangårdar är t.ex. i Sverige Hallsberg och Maschen utanför Hamburg i Tyskland.

svTE rangerbroms
svUPTE balkbroms, spiralbroms
svDF broms monterad i spåret på rangerbangård för att bromsa rullande godsvagnar till rätt hastighet i avsikt att undvika kraftiga sammanstötningar på riktningsspår
svAN Finns i olika modeller, bl.a. balkbroms och spiralbroms.

svTE rangerlok
svUPTE växellok
svDF växellok speciellt anpassat för rangering
svAN Det kan vara förbättrad kylning av motorerna, barlastning och nedväxling för att öka dragkraften vid låga hastigheter, vilket är särskilt viktigt när loket långsamt trycker ett godståg över rangervall.

svTE rangervall
svDF konstgjord kulle eller backe för att bringa godsvagnar i rullning så att de med egen kraft kan rulla in på ett riktningsspår på rangerbangården

svTE Rapidlok
svFK Ellok litt Ra som levererades till SJ i två provexemplar 1955 och åtta serieexemplar 1961 och avsedda för express- och snälltåg. Några har bevarats som museilok. Var tekniskt och designmässigt anmärkningsvärda när de kom. Karakteristiskt för Rapidloken var hög effekt i förhållande till vikten och formgivningen med förebild från samtida amerikanska diesellok samt orange färgsättning.

svTE Rc-lok
svFK Ellok litt Rc som levererades 1967--1988 till dåvarande SJ. Avsett för både resandetåg och godståg och är fortfarande det vanligaste loket i Sverige, tillverkat i 360 exemplar av ASEA. Liknande lok byggdes även för Malmbanan (Rm), samt exporterades till Norge, Österrike, Iran och USA.

svTE Regina
svFK Motorvagnståg utvecklat i Sverige av Bombardier Transportation med första leverans 2001. Regina har bred vagnskorg för att ge bättre ekonomi (se breda tåg). Transitio äger flest Reginatåg i landet, och de används huvudsakligen i regionaltåg. En variant även exporterad till Kina.

svTE regionaltåg
svDF resandetåg för trafik mellan tätorter i en region
svRETE lokaltåg, pendeltåg
svAN Det finns även långväga regionaltåg med interregionala trafikuppgifter (binder ihop flera regioner).

svTE regleringstid
svDF väntetid för fordon eller tågsätt som inväntar nästa tjänstgöring

svTE resandetåg
svDF tåg som är upplåtet för resande
RF JvSFS
svAN Marknadsnamn kan vara regionaltåg, InterCity-tåg (IC-tåg), X 2000, nattåg eller annat.

svTE restid
svDF den tid ett tåg behöver för att framföras en viss linjesträcka inklusive tillägg för uppehåll, dvs. samma tid som annonseras i tidtabeller. Skilj från gångtid.
svRETE gångtid

svTE riktningsspår
svDF spår på rangerbangård för att samla upp rangerade godsvagnar i nytt tågsätt

svTE rundgång
svDF drivfordon som byter ände av tågsättet genom växling på driftplats (station) inför ändrad körriktning på tåget
svRETE manövervagn
svAN Rundgång är nödvändigt om förarhytt saknas i den främre änden av tågsättet.

svTE räls
svAN Plural av räl (eng. rail), dvs. skena (ty. Schiene). Standard är vignolräl av stål, med rälshuvud, rälsliv och rälsfot. I Sverige används numera räler med massan 50 kg/m respektive 60 kg/m.
deUPTE Schiene

svTE rälsbefästning
svDF anordning att hålla rälerna på plats på sliprarna
svAN Enklast är rälsspik i träsliprar, men för större laster och i betongsliprar används skruvförband eller fjäderklämmor av olika utförande och fabrikat.

svTE rälsbuss
svDF lätt tågfordon med egen framdrivning och speciella koppel, ursprungligen en landsvägsbuss försedd med järnvägshjul
svRETE motorvagn
svAN Genom den tekniska utvecklingen går det inte längre att särskilja rälsbuss från en motorvagn och ”rälsbuss” ersattes med motorvagn i Sverige 1970.

svTE rälsunderkant
svBT ruk
svDF plan bildat av undersidan av rälerna
svRETE rälsöverkant
svAN Referensmått för banunderbyggnaden i många sammanhang.

svTE rälsöverkant
svBT rök
svDF plan bildat av toppen av rälerna, spårplanet
svRETE rälsunderkant
svAN Referensmått för anläggningar i banan som ansluter till tågfordon, bl.a. kontaktledningen, plattformar, lastkajer och lastprofilen.

svTE rörlig korsningsspets
svDF komponent i spårväxel som gör att hjulen passerar genom korsningen med mindre vibrationer och slitage
svAN Används framför allt i växlar för höga tåghastigheter.

svTE samhällsekonomisk analys
svDF nationalekonomisk utvärderingsmetod, inom spårtrafiken oftast använd för att utvärdera investeringar i infrastruktur, men även olika trafikupplägg t.ex. nedläggning eller återstart av tågtrafik.
svAN En samhällsekonomisk analys är en relativ metod för rangordning och prioritering inom en given budgetram. I princip är det en eller flera sammanslagna företagsekonomiska analyser kompletterade med effekter för kunderna (restidsvinster, transporttidsvinster) samt värderbara externa effekter (buller, säkerhet, minskad biltrafik etc.).

svTE samhällsekonomisk kalkyl
svDF beräkningsdelen av en samhällsekonomisk analys

svTE samtidig infart
svUPTE samtidighet
svDF signalsystem och skyddssträckor som möjliggör att två tåg samtidigt kan köra in på en driftplats (station) där det annars skulle vara risk för konflikt

svTE Shinkansen
svFK Höghastighetsbana och höghastighetståg i Japan. Först i världen med höghastighetstrafik från 1964 på Tokaido Shinkansen Tokyo--Osaka. Hastigheterna har successivt höjts från ursprungligen 210 km/h till upp till 300 km/h (i dag med 320 km/h med nästa generations höghastighetståg). Linjenätet sträcker sig nu längs nästan hela Japan och Shinkansen har världens i särklass största resande och tätaste trafik för höghastighetssystem.
svAN Japanska för ”ny stambana”.

svTE sidospår
svDF annat spår än huvudspår, dvs. ett spår som normalt inte är signalreglerat till exempel på driftplatser

svTE sidotågväg
svDF tågväg som är lagd på sidotågspår, dvs. annat tågspår än huvudtågspår
svRETE sidospår
svAN Skilj från sidospår, som normalt inte är signalreglerade.
RIFR Bara ”spår” och ”huvudspår” finns definierade, ej -tåg-?/UH

svTE signalställverk
HONR 1
svDF anläggning för att ställa växlar och signaler på en station
svAN Väsentlig del av järnvägens signalsäkerhetssystem. Har utvecklats från enkla manöverdon till komplicerade anläggningar med förregling av tågvägar, dvs. logiska spärrar för att höja säkerheten och eliminera den mänskliga faktorn. Nyare ställverk är datorbaserade men även äldre mekaniska och elektriska ställverk finns kvar i drift.

svTE signalställverk
HONR 2
svDF signalanläggning för en driftplats i system H eller system M
RF JvSFS
svAN Signalställverket kontrollerar bl.a. växlar, huvudsignaler och tågvägar på driftplatsen
RF JvSFS

svTE SJ
svFK Järnvägsföretag för persontrafik i Sverige. SJ AB bildades 2001 efter bolagisering och uppdelning av gamla affärsverket SJ i sex nya bolag (bl.a. Green Cargo, EuroMaint och Jernhusen) samt Statens järnvägar. SJ AB är ett statsföretag och har trafikeringsrätt (ensamrätt) för långväga persontrafik på statens spåranläggningar, men kan överlåta rätten till andra operatörer om man finner trafiken olönsam. Skilj från gamla affärsverket SJ samt nya affärsverket Statens järnvägar.

svTE skippstopptåg
svDF tåg som passerar vissa mellanstationer utan att stanna
svAN Förekommer i lokal och regional tågtrafik där det också finns tåg som stannar vid alla mellanstationer.
enUPTE skipstop

svTE skivbroms
svDF tågbroms speciellt lämpad för högre hastigheter
svRETE blockbroms
svAN Används främst på personvagnar och motorvagnar.

svTE skruvkoppel
svUPTE drag- och stötinrättning
svFK Äldre kopplingsanordning för dragkrafter i änden på spårfordon. Används företrädesvis på lok, gods- och personvagnar i Europa och kräver en relativt riskfylld manuell insats av personal. Skruvkoppel består av en ögla som läggs över en krok och därefter spänns med en dubbelgängad skruv. Kompletteras med buffertar för att överföra tryckkrafter och kallas gemensamt för drag- och stötinrättning.
svRETE automatkoppel

svTE skyddssektion
svDF spänningslös del av kontaktledningen för att förhindra överslag mellan två sektioner om t.ex. den ena sektionen är spänningslös eller matningen på de två sektionerna är ur fas

svTE skyddsväxel
svDF spårväxel som i skyddande läge hindrar spårfordon från att komma in på ett visst spår
svAN Till skyddsväxeln ansluts ofta ett kort stickspår som avslutas med stoppbock.

svTE sliper
svDF tvärgående balk under rälerna, med funktion att fördela lasten från tågen över banvallen
svAN Sliprar är i allmänhet gjorda av trä eller betong, men även stål är vanligt i vissa länder.

svTE slirkontroll
svDF tekniskt system för att förhindra slirning för drivhjul på drivfordon
svAN Ofta verkar slirkontrollen genom nedstyrning av en slirande axel tills slirningen upphör.
svRETE adhesion, loksand, lövhalka

svTE smalspår
svDF alla spårvidder smalare än normalspår (1 435 mm)
svAN I Sverige har 891 mm (tre svenska fot) varit den överlägset vanligaste smalspårvidden, som idag finns kvar genom Roslagsbanan.

svTE snabbpendeltåg
svFK Förslag till ny tågprodukt i Stockholm--Mälarregionen. Snabbpendeltågen skulle bli ett komplement till och ett mellanting mellan regionaltåg och (lokal-) pendeltåg, med hastigheter upp till 200 km/h och skippstopptrafikering vid pendeltågsstationerna i Stockholmsområdet, liknande Öresundstågen i Skåne.

svTE snabbspårväg
svDF spårväg för lokaltrafik, i regel på egen banvall
enTE Light Rail Transit
enSYTE LRT

svTE snabbtåg
svDF tåg med korglutning som kan köra med överhastighet i kurvor
svAN Största tillåtna hastighet 200-.250 km/h. I Sverige finns f.n. X2 (SJ:s marknadsnamn X 2000) med sth 200 km/h.
svRETE höghastighetståg

svTE snälltåg
svRETE expresståg, InterCity-tåg
svFK Historisk benämning på resandetåg i fjärrtrafik med uppehåll bara på större stationer. Motsvaras idag närmast av InterCity-tåg (IC-tåg) eller nattåg.
deTE Schnellzug

svTE STM
svDF enhet på dragfordon som kan läsa nationella signalsäkerhetssystem, t.ex. ATC, och översätta informationen till European Train Control System (ETCS)
enTE Specific Transmission Module
enSYTE STM

svTE sprintertåg
svSYTE skippstopptåg
svSYTE non-stoptåg
svDF tåg med få eller inga uppehåll på mellanstationerna

svTE spår
HONR 1
svSA i järnvägstekniska sammanhang
svDF enhet av räler, rälsbefästningar, sliprar och ballast, samt också spårväxlar och andra komponenter
svRETE banöverbyggnad

svTE spår
HONR 2
svSA i tågtrafiksammanhang
svDF en reserverad körväg för tåg och spårfordon
svRETE dubbelspår, enkelspår

svTE spårentreprenör
svDF företag som på uppdrag av infrastrukturförvaltaren bedriver arbeten i järnvägsinfrastrukturen

svTE spårfordon
svDF spårgående fordon, både drivfordon (lok och motorvagnar) och vagnar

svTE spårkrafter
svDF alla krafter som fordonet åstadkommer på spåret vid gång, både statiska krafter (axeltryck) och dynamiska krafter (krafter av rörelser i t.ex. kurvor och ojämnheter i spåret)
svAN Beror mycket på fordonets egenskaper.

svTE spårledning
svDF elektrisk krets med låg spänning som används i signalsäkerhetssystemet
svAN Varje hjulaxel kortsluter spårledningen mellan I-räl och S-räl och tåget detekteras som att blocksträckan är belagd. Känslig för störningar från bl.a. elfordon och blixtnedslag.

svTE spårspärr
svDF anordning som med en kloss på rälen förhindrar rörelse förbi platsen
RF JvSFS
svAN Den praktiska tillämpningen är att fysiskt stoppa spårfordon från att rulla ut okontrollerat i huvudspår.

svTE spårvidd
svDF standardiserat mått mellan rälernas insidor
svRETE bredspår, normalspår, smalspår
svAN Normalspår är 1 435 mm och är ett historiskt arv från England (8 fot 4½ tum). Smalspår är alla spårvidder smalare än 1 435 mm, och bredspår är bredare än 1 435 mm.

svTE spårviddsväxling
svDF snabbt byte av fordonets spårvidd för att kunna trafikera banor med olika spårvidder
svAN Förutsätter anpassade spårfordon och speciella anordningar.

svTE spårväxel
svSYTE växel
svDF del av spåret med rörliga delar som gör det möjligt för tåg eller spårfordon att byta spår
svRETE växeltunga, växeldriv, växelvärme
svAN Komponenter i växeln är bl.a. växeltungor, växeldriv, växelvärme, korsning och moträler.

svTE spärrfärd
svDF trafikverksamhet för rörelser med spårfordon i valfri riktning på en avspärrad bevakningssträcka
svRETE system S
svAN I spärrfärden ingår också spärrfärdssättets utfart från och infart till angränsande driftplatser [JvSFS] Vanligt för godstrafik på bibanor och till industrier. Termen ersätter vagnuttagning från 2008 och härstammar från danskan.

svTE Statens järnvägar
svFK Affärsverk även kallat ”rest-SJ” sedan bolagiseringen av gamla SJ 2001. Statens järnvägar har personal och fordonsleasingavtal som inte kunde bolagiseras, och senare har även lok, vagnar och motorvagnar för av staten upphandlad trafik överförts hit från SJ AB. Affärsverket Statens järnvägars spårfordon är märkta med ägarbeteckningen SSRT, vilket inte betyder någonting men likväl kan uttolkas ”Swedish State Railways Trains”. Historiskt var Statens järnvägar just vad namnet betyder, dvs. en myndighet med helhetsansvar för banor, tåg och trafik.

svTE station
svFK Allmän benämning på en (större) anordnad plats för resande- eller godsutbyte på järnvägen. En station har i tekniska sammanhang i regel två eller flera spår och alltid en signalsäkerhetsanläggning så att tågen kan byta ordning (tågmöte, tågvändning etc.).
svRETE driftplats

svTE stambana
svFK Historisk benämning på statsbana av nationell betydelse och med relativt mycket trafik.

svTE stensprut
svSYTE makadamsprut
svFK Stenar ur ballasten som hoppar iväg framför allt av fallande is från snabba tåg vintertid. En vanlig åtgärd är att sopa bort makadam så att ballastnivån är 4 cm under sliprarnas överkant. Problemet existerar inte vid ballastlösa spår.
RIFR Ok synonym?/HNI

svTE stickspår
svFK Populär benämning på (kortare) sidospår i regel på en station som slutar med stoppbock.

svTE stins
svUPTE stationsinspektor
svFK Förkortning för stationsinspektor, en chefsbefattning som sedan länge försvunnit. Motsvaras närmast av tågklarerare.
svRETE tågklarerare

svTE stomjärnväg
svFK Ett definierat järnvägsnät i Sverige där investeringar finansierades med Banverkets medel i stort sett under 1990-talet. Den andra kategorin var länsjärnvägar, där länen med statsbidrag finansierade kollektivtrafikinvesteringar. Numera görs ingen skillnad på dessa kategorier i den statliga järnvägsfinansieringen.

svTE stomtåg
svRETE insatståg
svFK Bastrafik under hela eller större delen av trafikdygnet i styv tidtabell.

svTE stoppbock
svDF vanligen en stålkonstruktion i änden av ett spår för att hindra spårfordon att rulla av spåret
svAN Kompletteras ibland med buffertar.

svTE strömavtagare
svRETE kontaktledning
svDF anordning på spårfordon att överföra ström från strömskena eller kontaktledning

svTE strömskena
svRETE kontaktledning
svDF en tredje och eventuellt en fjärde skena för elförsörjning till tågen
svAN Oftast använd istället för kontaktledning när vinster med lägre tunnlar är uppenbara, t.ex. för tunnelbanor. Vanligast är strömskenor med upp till 750 V likström eftersom hög spänning är en fara för personal och andra som vistas i spåret.

svTE styckegods
svDF mindre godslaster som inte fyller en hel vagn utan samlastas
svAN På järnvägen har stora mängder styckegods fraktats men den trafiken övertogs slutligen på 1980-talet i Sverige av speditionsfirmor och budfirmor på grund av dålig lönsamhet.

svTE styv tidtabell
svSYTE taktfast tidtabell
svDF tågtrafik som går med regelbunden turtäthet med visst intervall, t.ex. avgång på samma minuttal varje timme
deTE Taktverkehr

svTE ställverk
svSA inom elkraftteknik
svFK För att koppla ihop eller frånskilja olika linjer (ledningar).

svTE ställverksområde
svDF område av banan som innefattar sammanhängande stationer vilka gränsar till varandra (utan mellanliggande linje) och som övervakas av gemensam tågklarerare

svTE system H
svDF trafikeringssystem som baseras på att det finns fullständiga signalställverk på driftplatserna och linjeblockering på linjen
svRETE fjärrblockering <HONR 1>
svAN Driftplatserna är antingen bevakade eller stängda.
RF JvSFS

svTE system E1
svDF trafikeringssystem med ETCS, nivå 1
svAN Driftplatserna är bevakade.

svTE system E2
svDF trafikeringssystem med ETCS, nivå 2
svAN Driftplatserna är bevakade.

svTE system E3
svDF trafikeringssystem med ETCS, nivå 3
svAN Driftplatserna är bevakade.

svTE system F
svDF trafikeringssystem för sträcka med manuell kontroll med en tågklarerare och bevakade driftplatser
svAN Driftplatserna är bevakade.

svTE system M
svDF trafikeringssystem som baseras på att linjen övervakas av två tågklarerare utan hjälp av linjeblockering eller radioblockering
svAN Driftplatserna kan vara obevakade, bevakade eller stängda.

svTE system R
svDF trafikeringssystem med radioblockering
svAN Driftplatserna är antingen bevakade eller stängda.

svTE system S
svUPTE vagnuttagningsbana
svDF trafikeringssystem för sträcka med manuell kontroll med en tågklarerare med linjeplatser utan huvudspår men utan driftplatser.
svAN Systemet medger inte tågfärder utan endast spärrfärd. Kallades tidigare vagnuttagningsbanor.

svTE systemtåg
svDF helt godståg för en och samma kunds räkning, ofta lastat med gods för basindustrin som massaved, malm eller metaller
svRETE vagnslasttåg

svTE säckstation
svDF järnvägsstation där spåren på bangården slutar vid stationshuset och tågen följaktligen måste byta körriktning
svAN Uttrycket kan ha kommit från att spårplanen påminner om en säck eller att det ofta fanns banhallar på säckstationer som bildligt påminner om att tågen kör in i en säck.
enTE terminus

svTE Talgotåg
svFK Tågkoncept för persontrafik med korta vagnskorgar och enkla friroterande hjul mellan vagnskorgarna från spanska Talgo. Talgotåg dras av lok och utvecklades ursprungligen från ett amerikanskt patent. Den senaste tillämpningen är som höghastighetståg i Spanien.

svTE tekniska specifikationer för driftskompatibilitet
svSYTE TSD
svDF tekniska föreskrifter, oftast minimikrav, som gäller för höghastighetsbanor och höghastighetståg respektive konventionella banor och tåg i Europa
svAN TSD inkluderar i regel Europanormer (EN). TSD antas som direktiv inom EU och implementeras i respektive lands lagstiftning.
enTE Technical Specifications for Interoperability
enSYTE TSI

svTE tertiärbana
svFK Historisk benämning på järnväg med huvudsakligen lokal funktion.
svRETE bibana

svTE TGV
svUPTE LGV
svRETE AGV, jakobsboggi
svFK Höghastighetståg i Frankrike. Ett tågsätt består av en drivenhet i vardera änden och mellanvagnar med jakobsboggier. I trafik från 1981 som Europas första höghastighetståg efter Shinkansen i Japan. Ett TGV-tåg har det gällande hastighetsrekordet för spårfordon från 2007 på 575 km/h, men hastigheterna i trafik ligger normalt på 270--320 km/h. TGV-tågen trafikerar LGV (Ligne à grande vitesse) som stam men har förgreningar ut på det konventionella bannätet för att nå flera destinationer.
frTE train à grande vitesse
GNGR m
frUPTE ligne à grande vitesse

svTE tidtabellsflexibilitet
svDF möjlighet till marginella tidtabellsförändringar utan att punktligheten eller restiderna försämras, t.ex. ändrade avgångs- och ankomsttider eller annan fordonstyp
svAN Förutsätter ledig bankapacitet.

svTE tjänstetåg
svDF tåg (eller eventuellt enklare form av rörelse) nödvändig för driften, dvs. en intern transport utan allmänt gods eller resenärer ombord

svTE tjänstevikt
svDF egenvikten (tara) för ett spårfordon, för driften nödvändig personal och 2/3 fyllda förråd (bränsle, smörjolja, loksand etc.)

svTE trafikledningen
svDF utpekad funktion hos infrastrukturförvaltaren som svarar för den operativa trafikledningen
RF JvSFS

svTE trafikplats
HONR 1
svFK Gemensam benämning (enligt Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter) för driftplats, driftplatsdel, linjeplats, hållplats och hållställe.
   Varje trafikplats har ett fastställt namn.
RF JvSFS
svRETE trafikplatssignatur

svTE trafikplats
HONR 2
svFK Äldre benämning på bland annat station, hållplats eller lastplats

svTE trafikplatssignatur
svDF förkortning på 1--4 bokstäver för namnet på trafikplatsen
svAN Både namnet och signaturen måste godkännas av Transportstyrelsen.

svTE trafiksäkerhetsinstruktion
svSYTE TRI
svDF regelverk för järnvägstrafik, tunnelbanetrafik och spårvägstrafik i Sverige
svAN En ny tillämpad trafiksäkerhetsinstruktion för järnvägstrafik, Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter (JvSFS), började gälla från 31 maj 2009.

svTE Trafikverket
HONR 1
svFK Svensk myndighet som ansvarar för den samlade långsiktiga infrastrukturplaneringen samt för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket bildades den 1 april 2010.

svTE Trafikverket
HONR 2
GE FI
svFK En finländsk myndighet motsvarande den svenska. Trafikverket bildades den 1 januari 2010.
fiTE Liikennevirasto

svTE transportarbete
svUPTE tonkilometer
svUPTE tkm
svUPTE personkilometer
svUPTE pkm
svDF transporterad enhet &#x00D7; sträcka
svEX Exempel: 1 person som reser 1 km har genererat ett transportarbete på 1 personkilometer, förkortat pkm. Motsvarande för godstrafik är (gods)tonkilometer, tkm.

svTE tåg
HONR 1
svDF ett eller flera ihopkopplade spårfordon

svTE tåg
HONR 2
svDF tågsätt eller spårfordon som framförs på banan enligt tidtabell
svRETE tågfärd, tågslag

svTE tågbefälhavare
svBT tbfh
svDF tjänsteman ombord på tåget med ansvar för tågets framförande
svRETE ombordansvarig
svAN Har numera ersatts av ombordansvarig på SJ:s tåg kombinerat med större ansvar för lokföraren.

svTE tågfärd
svDF trafikverksamhet för att framföra tågsätt mellan driftplatser eller driftplatsdelar
svRETE spärrfärd, växling
svAN ”Tåg” används ibland som kortform för tågfärd.

svTE tågklarerare
svBT tkl
svDF den som övervakar och ansvarar för tågrörelser och annan verksamhet på tågspår och vissa sidospår
svRETE fjärrtågklarerare, lokaltågklarerare
svAN Indelas i fjärrtågklarerare och lokaltågklarerare.

svTE tågmöte
svFK Två (eller flera) tåg i motsatt körriktning på enkelspår som möts på en driftplats (mötesstation).
svRETE förbigång

svTE tågplan
svDF plan för trafikeringen av järnvägsnätet
svAN Innehåller tidtabeller för tågen på banorna, spåranvändningsplaner etc. Nationellt tågplaneskifte i juni, internationellt i december varje år.

svTE tågslag
svFK Resandetåg, godståg eller tjänstetåg.

svTE tågstation
svFK Järnvägsstation, dvs. en station för resande och/eller godsutbyte, bildat i analogi med busstation och flygstation.

svTE tågsätt
svDF ett eller flera ihopkopplade spårfordon för järnvägstrafik
svAN Det fordonssätt som används vid tågfärd. ”Tåg” kan användas för tågsätt när det inte är risk för sammanblandning.


svTE tågväg
svDF de delar av tågspår på en station som tåget ska använda
svAN I praktiken spår som med hjälp av signalsystemet är reserverat för ett tåg med en längd på minst tågets bromssträcka.

svTE tågvärd
svDF personal ombord på tåget som ger service i form av servering, biljettkontroll och försäljning samt information till resenärerna
svRETE ombordansvarig
svAN Leds av ombordansvarig.

svTE UIC
svFK Internationella järnvägsunionen, Paris. UIC har fokus mot främjande av järnvägstransporter i hela världen. Arbetar med standardisering och samverkan mellan järnvägsförvaltningar.
frTE Union Internationale des Chemins de fer
GNGR f
frSYTE UIC

svTE uppspår
svBT U
svDF det vänstra spåret på dubbelspår för tåg med jämna tågnummer, dvs. i regel tåg mot norr (utgående från Stockholm C)
svRETE nedspår

svTE utgångsförsening
svDF den (medel-)försening som ett tåg har när det lämnar, eller kommer till slutstationen på, en studerad linjesträcka

svTE vagn
svDF spårfordon utan egen framdrivningsutrustning

svTE vagnslast
svDF godsvagn som lastats för en kunds räkning

svTE vagnslasttåg
svDF traditionellt godståg med vagnslaster hopsamlade från många kunder
svRETE systemtåg

svTE vagnuttagning
svSYTE VUT
svDF framförande av tågfordon eller fordon som kan kortsluta spårledningen på en avspärrad stationssträcka
svRETE tåg <HONR 1>, växling, spärrfärd, system S
svAN Vanligen används vagnuttagning för godstrafik på bibanor och till industrier. Ersatt av spärrfärd i trafikföreskrifterna.

svTE växeldriv
svDF elmaskin för omläggning av spårväxlar, vanligast omläggning av växeltungorna men även för rörlig korsningsspets

svTE växeltunga
svDF avsmalnande rörlig del av en räl i spårväxeln som ska sluta tätt mot annan räl vid omläggning
svAN Kan hindras av t.ex. tappat isblock från ett passerande tåg och sluter då inte tätt, dvs. växeln går inte i kontroll och nästa tåg kan inte passera.

svTE växelvärme
svDF värmeslingor i en spårväxel för att hålla växeltungorna fria från snö och is

svTE växling
svDF rörelse för att flytta tågfordon inom en trafikplats, vanligen station.

svTE yield management
svUPTE intäktsstyrning
svFK Ekonomisk term för intäktsstyrning som används främst av flygbolag men även marknadsanpassade järnvägsföretag. Transportföretaget försöker minimera konsumentöverskottet, dvs. varje resenär ska betala precis så mycket som resan är värd för henne. Syftet är att öka vinsten av försäljningen genom statistiska analyser av efterfrågan vilket sedan ligger till grund för en differentierad prissättning. Det medför att såväl lågprisbiljetter för annars lediga säten som höga biljettpriser för nästan fullsatta tåg erbjuds.

svTE återställningsförmåga
svDF mått på banans kapacitet som beskriver hur väl tågen på den studerade sträckan vid en viss tidtabell kan hämta in uppkomna förseningar
svAN Är utgångsförseningen mindre än ingångsförseningen, är återställningsförmågan positiv. Blir tåget mer försenat längs sträckan är återställningsförmågan negativ.

svTE överhastighet
svDF högre största tillåten hastighet än banan normalt tillåter
svAN Tåg med låga spårkrafter får köra med överhastighet, t.ex. snabbtåg med korglutning och mjuka boggier.
